Lilla Tuvis låg och sov i min famn i typ en hel timme. Hon var riktigt trött men så himla snäll. Det var så kul att se hon igen och verkligen bara mysa hela kvällen.

Vi var där ute på landet i typ 3 timmar. Det enda som verkligen var jobbigt var alla mygg som attackerade oss. Vi stod bara där och slog på oss själva och varandra för att kunna få bort alla myggen. Jag märkte senare idag också att jag hade 77+ myggbätt längs benen upp till rumpan. Jag blev helt chockad! Jag har aldrig haft så många myggbätt på en och samma gång. Jag hoppas bara att dom hinner försvinna innan Studentdagen.

Vi hade vår sista föreställning idag någonsin på Hallen. Vi var med och dansade en dans på tvåornas slutföreställning. Vi gjorde zombie dansen som vi hade med i våran stora föreställning som vi hade på Nordanå. Fast den här gången var vi inte zombie orienterare, vi spelade typ secret agents/James Bond inspirerat och istället för kartor så låtsades vi hålla i pistoler. Vi hade mörka solglasögon oxå vilket gjorde det väldigt svårt att se när vi dansade men det gick ganska bra ändå. Det var lite kul.

Vi har pratat mycket om Studentveckan oxå sen senaste tiden, typ vad vi ska göra för roliga aktiviteter. Vi tänker nog börja nästa vecka alltså nu på måndag. Det blir nog kul. Jag längtar faktiskt! Det ska bli så skönt att slippa tänka så mycket på skolarbete och bara dricka och ha roligt med hela klassen. Det är ju som sista gången nu och då jag vill jag bara njuta av den lilla tiden som vi har kvar tillsammans.

Dom inte lika vita som på bilden utan de är typ nude färgade. Jag har aldrig ägd så höga klackar i mitt liv tidigare. Jag har ett par svarta pumps som är lite lågare och dom gillar jag verkligen men jag harintw använt dom så mycket. Jag bär ju typ aldrig klackar så jag är ganska ovan vid det men nu tar jag snart Studenten och då vill jag ha ett par fina skor som jag inte brukar gå i. Jag bär sällan klänning, kjolar, höga fina klackar osv. men jag vill bara känna mig så fin jag kan även om det bara är för den här speciella dagen. Det ska bli spännande att se om jag snubblar eller inte. 

 

 

 

Jag är så less på skolan och vid det här laget så har jag i princip gett upp. Jag orkar inte med alla lärare som bara tjatar på en och förväntar sig att man ska kunna allt och att man är lika självständig som alla andra. De fattar liksom inte.. Jag vet inte, jag känner mig bara så trögtänkt i skolan och jag hatar det. Jag vill bara att studentveckan ska börja nu så vi får ha lite roligt.

 

Jag tog sen bussen in till stan vid 3 tiden, köpte 3 nya linnen och handlade lite på ICA, samt köpte mat på Subway, innan jag tog bussen hem och myste en stund innan jag skulle ta bussen in till stan igen.

 

Så vid 19:30 for jag på Oleary's med Alicia och satt där vid baren i typ 2 timmar. Det är precis 5 år sen idag som pappa dog så jag ville göra något kul och jag tänkte väl bara att Alicia var det bästa sällskapet just då. Vi pratade verkligen om allt mellan himmel och jord och det kändes bra att prata med någon. Vi träffas ju inte så ofta men när vi väl ses kan vi verkligen prata om allt och det känns som att vi alltid har lika kul. Det är väl lite tråkigt att hon inte går i vår klass längre men jag tycker att det känns bra att vi ändå kan hålla kontakten. 

 

mamma jobbade från typ 2 till 10 så jag gick hem vid 10, kände mig lite tippsy men det var så skönt väder ute, jag fick verkligen sommarkänsla. Lyssnade på musik hela vägen hem och bara kände hur pulsen slog i takt med varje steg. När jag kom hem såg jag filmen The Breakfast Club den från '85. Alltså shit vad jag har underskattat den filmen. Den är ju fan guldvärd!

 

Anyways, ska sova nu. Nattis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag filmade inte när de spelade Don't Stop och She Looks So Perfect för att jag redan hade lyssnat ihjäl mig på dom låtarna, då ville jag bara dansa och sjunga med.

 

Konserten var i alla fall hur bra som helst. Jag minns hur mycket jag dansade och sjöng med när det spelade sin version av American Idiot med Green Day. För några sekunder där stod jag bara och log när jag stod och titta ner på dom, jag kan inte riktigt förklara känslan men jag kände mig bara så stolt. Bara tanken av att jag fick chansen att ta del av deras dröm den kvällen.. Det är bara så sjukt när man verkligen tänker på det. 

 

Jag var i alla fall inte mycket besviken. Det enda som jag kände förstörde min konsert upplevelse var att vi satt så långt bort från scenen. Jag har aldrig suttit så högt upp på en konsert förut. Det var inte alls bekvämt men det fanns ju inte direkt något som vi kunde göra åt saken. Men nästa gång som jag går på en konsert då vill jag stå så långt fram som möjligt så att jag får uppleva det hela på riktigt nära håll.

 

Jag grät konstigt nog ingenting under kvällens gång, däremot så vaknade jag upp med lite tårar under ögonen morgonen därpå då vi lyssnade lite på Wrapped Around Your Finger, If You Don't Know och The Only Reason. Då kändes det verkligen! 

 

Jag filmade lite med min mobil också. Tyvärr så är dom väldigt korta eftersom jag filmade det mesta igenom min kamera och jag ville ju såklart leva i stunden så därför försökte jag att vara snabb med att filma.

 

 

 

 

 

 

Calum glömde bort texten (as usual)

Ashton var sjuk under kvällen

Luke gick runt på scen med mikrofonen i en hand (omg!)

Michael sjöng om svenska köttbullar x)

Killarna tog upp ett fan på scen som fick spela på Luke's gitarr

Fansen höll upp blå och gula skyltar som bildade svenska flaggan

#5sosEUproject was a success

 

 

 

Ligger i sängen just ni på hotellet och spenderar min sista natt här på Scandic i den stora staden som verkar sluka mig så fort jag sätter foten utanför dörren. Imorgon är vår sista lediga dag i Stockholm innan det är dags att ta planet hem till Skellefteå igen. Vi hann shoppa lite idag men inte allt som vi ville, så resten tar vi imorgon.

Efter maten så gick vi en runda igenom Gamla stan. Jag köpte ett litet paket från Body Shop med en ny hudkräm + shower gel som oxå följde med. Efter det så gick vi mot Sergels Torg och kikade in på Victorias' Secret, Monki och en ganska stor musikaffär som ligger nästan precis nedanför hotellet. Det var hela 2 år sedan som jag var där sist. Då köpte jag två Vinylskivor med Bruno Mars och Lana Del Rey. Den här gången köpte jag All Time Low's nya album Future Hearts. Jag tänkte gå in dit Imorgon igen oxå då jag har lite mer tid att dyka ner i den musik som jag faktiskt letar efter. 

Det känns tråkigt att komma hem till lilla SkellHell imorgon igen men jag saknar mina katter och jag vill bara lägga in filmerna från konserten på min dator. Något som jag dock oroar mig över väldigt mycket är ett visst brev som tydligen har tippat in igenom brevlådan till lägenheten... 

Vet inte vad mer jag ska skriva om just nu. Det är lite svårt att tänka klart när man lyssnar på musik mitt i mörka natten och jag måste verkligen sova nu! so yeah.. nighty night.

jag finner inga ord just nu för att kunna beskriva den känslan som jag nu har efter att konserten är slut. Vi har varit på Gröna Lund hela dagen idag i Stockholm och det var meningen att det skulle bli en rolig dag, vilket det blev, men jag kände mig bara så tom inombords. Nedstämd och ett hjärta som kändes lite för tungt att bära. Jag saknar konserten så mycket och det känns jobbigt att jag inte fick träffa dom personligen, vilket jag av någon anledning trodde att jag skulle få göra. 

 

Jag dansade, jag skrek, jag älskade och jag fick leva ut den jag var för en kväll. Jag fick släppa allt det tunga som jag bar på och alla jobbiga tankar bara försvann när jag såg deras ansikten lysa upp i neonljus. 

Jag hittade en bit av mig själv som jag inte trodde fanns på grund av just de 4 killarna. Det var som att deras musik gav mig en helt ny syn på rock genren. Sen jag började lyssna på ett visst antal band inom liknande genrer, började jag nästan se livet ur en helt annan synvinkel. Plötsligt kändes det som att det var okej att inte vara som alla andra eller att gilla det som fanns utanför ordet "mainstream". Det flesta detaljerna hos mig själv som jag aldrig riktigt har varit okej med tidigare, började jag att acceptera bara mer och mer.

En konsert är inte bara ännu konsert, för mig är det en livsupplevelse och ett minne för livet som jag kommer att hålla varmt om hjärtat. Att gå på konserter är som att någon skulle gå till kyrkan. Jag känner mig nästan frälst efter att jag har varit på en konsert och sett en artist som jag verkligen ser upp till. Jag har aldrig riktigt känt att jag har passat in någonstans i skolans värld men när jag är på en konsert så får det mig att känna som att jag faktiskt har en plats här i världen. Jag blir en del av något som är större än mig själv.

Hur djupt och konstigt det än kanske låter, så är det i alla fall så jag tänker.

Det är i alla fall en dröm som går i uppfyllelse och jag kan knappt vänta tills jag får känna mig hel igen för en gång skull. Det ska verkligen blir jättekul och jag kommer förmodligen att gråta vid någon tidpunkt under konsertens gång men jag kommer nog mest bara att skratta, svära och trumma på luften igenom mina favoritlåtar. Längtar som f*n tills jag får se them boys! Jag vet att de kommer att skaka hela arenan och när natten börjar närma sig kommer jag nog att somna med kaos i mitt huvud, skava fötter, en lite skadad trumhinna och ett antal tårar under ögonen men det är det absolut värt. Allt är värt för den känslan i slutändan.

4 dagar kvar! 🙈

Lena och Susanne filmade alla våra dansnummer men dom filmerna kommer vi att få sen, så just nu har jag inte riktigt några bra filmer att lägga ut än men det kommer! 

Premiären är imorgon kl.18:00 på Nordanå scenen. Det blir först gången som vi har uppträtt där som en klass. Det känns väldigt stort. 

Det blir även den första gången som min mormor får se mig dansa på riktigt. Hon har haft svårt att komma på tidigare föreställningar då hon har så ont i lederna och problem med hjärtat, så jag känner mig även lite stolt över att hon faktiskt har valt att komma. Även min mamma kommer och Sanna, Stina, Matte och lill bebisen som på måndag blir en vecka gammal. Jag längtar verkligen!

Processen har tärt på mig känslomässigt för att jag har varit så stressad och tankspridd men det är ändå värt det i slutändan och jag kommer nog att sakna den här tiden sen när allt är över.
bild från dagens genrep (zombie dansen)